När Prins Adam lyfte sitt svärd framför Slottet Gråskulls portar och åkallade de urålderliga hemliga krafter som förvandlade honom till universums starkaste man på de där flimriga gamla vhs-banden vi spelade om och om igen under 80-talet, ligger det kanske nära till hands att tro att det bara var en person som gjorde röst till He-Man, respektive Skeletor och de andra kämparna.
Så var det inte. Ett tjugotal olika vhs-kassetter gavs ut av en handfull olika bolag mellan 1983 och 1989, och de svenska dubbarna gjordes av tre olika bolag – med tre olika uppsättningar röstskådespelare.
Vilken som var ”din” barndoms He-Man berodde helt enkelt på vilken utgåva av serien du hade som liten. För många var det kanske Staffan Hallerstam, storebrorsan från Karlsson på taket och frekvent ”hjälteröst” i tecknade 80-talsserier, som hörs på Videobolagets utgåvor.
För andra kanske det var Peter Wanngren, som gjorde He-Mans röst i den enda av utgåvorna där alla karaktärerna har sina originalnamn – och inte översatts till konstigheter som Saxkäke och Vapenmannen.
För rätt många var det nog Fredrik Dolk.
Fredrik gjorde rösten till He-Man i VDC:s utgåvor. Av de tre dåtida He-Manversionerna var det nog Fredrik Dolks djupa stämma som låg närmast den amerikanska originalet John Erwins röst.
Jag letade reda på Fredrik Dolk, idag kanske mest känd som Buzz Lightyear – en röst som han gjort i över 20 år, och slog honom en signal. Hur var det att göra rösten till He-Man? Hur skiljer sig röstskådespeleri på 80-talet från idag? Vad gör He-Man idag?
Vi tar det från början – det är tidigt 80-tal och du får precis reda på att du ska ge röst åt ett halvnaket muskelberg med pälskallingar och masfrilla som, ridandes på en grön tiger, kämpar mot en blå snubbe med döskallehuvud. Berätta för oss, hur gick tankarna då?
Först och främst så tycker jag det är jättekul med ert engagemang, det är lite rörande. Som svar på frågan då, ärligt talat så visste jag inte vad jag skulle göra röst åt! Jag återkommer till det snart. Det här var 1985-86 och jag fick det här levererat till mig i studion som jag kom ner i. När jag såg den här karaktären – He-Man – var det bara att försöka leva sig in i situationen och göra sitt bästa!
Det var nere i en villa i Kålltorp, i Göteborg. Dit hade jag kommit tack vare att det satt en lapp uppe på teaterskolan där jag gick, som efterlyste någon som var intresserad av att dubba filmer. Just att dubba filmer på 80-talet var väl inte det som stod högst upp i kurs hos skådespelare – vilket har helt ändrats idag, nu vill alla dubba!
Men på den här tiden, då ville ingen dubba, så jag och Fransesca Quartey var väl de som tackade ja. Så vi satt tillsammans med Harry Goldstein nere i källaren i den här villan, hos den här mannen som drev studion, man fick nästan lite porrfilmsvibbar. Men där satt vi och dubbade, och det var första gången jag överhuvudtaget gjorde detta. Det var väldigt bra träning, alla de här rullarna var stora tvåtumsband. – allt nere i källaren på en villa i Kållered. Det var en upplevelse!
Sen var det såklart kul när de här filmerna kom ut i butik! Jag gick faktiskt och hyrde några kassetter för att få höra min egen röst och se om det fungerade – och det gjorde det! Det var väldigt kul.
Hade du någon som koll på fenomenet Masters of the Universe då? Vilken succé både den tecknade serien och leksakerna hade blivit?
Ingen aning, kan jag säga! Men det är bara kul att det har blivit en succé
Totalt gjorde VDC 10 avsnitt med Fredrik Dolk som He-Man, som gavs ut i ett par olika utgåvor.
Du röstsatte He-Man i VDCs vhs-utgåvor av Masters of the Universe, tillsammans med Harry Goldstein och Fransesca Quartey – ni var, om jag förstått saken rätt, bara tre personer som gjorde rösterna till alla karaktärer i 10 olika avsnitt? Hur kommer det sig att ni var så få?
För oss handlade det väl bara om pengar. Han var väl lite snål den där gubben i källaren i Kållered. Jag kom inte ihåg hur mycket betalt jag fick, kanske var en femhundring. Men det här var väl runt 85-86 – nere i en riktigt murrig gillestuga. Vi satt där på tre stolar i samma rum, det var en helt ny upplevelse. Men det är ju så man spelar in animerad film i USA idag, det är lite som radioteater, alla skådisar i tillexempel Toy Story sitter i samma rum och lirar. De får regi och spelar in, sen när det ljudbandet är klart så kör man läppsynk. Så lätt har ju inte vi svenska skådespelare, utan vi får ju anpassa oss till Tom Hanks och Tim Allen, eller vem det nu kan vara.
Förutom He-Man, så gjorde du rösterna till en rad andra karaktärer i avsnitten. Bland annat Prins Adam, Trap-Jaw och Webstor – troligtvis många, många fler. Harry drog också ett jättelass och röstgav massor av karaktärer. Det måste ha varit svårt? Och stundtals aningen surrealistiskt att stå och prata med sig själv i långa perioder?
Om det var surrealistiskt att stå och prata med sig själv? Haha, nej, det har jag gjort i flera serier. Jag har ofta haft en tre-fyra olika röster i en del produktioner – ibland kan man ha ett gäng olika röster på samma sida och stå och prata med sig själv. Så det är väl rätt surrealistiskt ändå, det är korrekt. Då gör man oftast så att man kör en röst rakt igenom i ett avsnitt, sen går man tillbaka och så kör man nästa röst och så vidare – på så sätt kan det ju faktiskt låta rätt naturligt.
I VDCs utgivning hette förstås inte karaktärerna Trap-Jaw och Battle-Cat. Nu fick de istället heta Saxkäke och Stridskatten, de är bara några exempel på karaktärer som fick sina namn översatta till svenska. Minns du om du reflekterade något över detta då? Hade ni någon diskussion inom produktionen om namnen?
Näe, det hade vi inte. Utan vi accepterade och körde på. Jag vet helt ärligt inte vem det var som hade översatt det här på mitten av 80-talet, utan vi körde bara på.
För många ÄR nog Fredrik Dolks röst He-Mans, för andra kanske det är Staffan Hallerstam eller Peter Wanngren – som också gjorde rösten till He-Man i andra utgåvor. Helt oavsett vilken röst man ”växte upp” med, känns förfarandet med att ha tre olika, nästan simultant utgivna versioner, med He-Man som något okontroversiellt då, men fullständigt otänkbart idag. Var det något du reflekterade över, att ni var ”flera” He-Mans?
Nej, det var det inte – för det hade jag inte en aning om! Det är första gången jag läser det nu! Jag visste inte att vi var fler. Staffan känner jag ju väldigt väl, han jobbar som läkare idag, supertrevlig kille. Han skådespelarkarriär tog väl kanske inte fart direkt så han fick bli läkare istället. Jag var väl den som hade mörkast röst av oss tre, kan jag tänka mig – men det är inget jag har reflekterat över.
Fredrik Dolk har ju en minst lika imponerande karriär bakom micken som framför kameran. Förutom att ha stått en hel del på teaterscenen, synts på film och tv – är du nog mest bekant för de flesta som rösten till rymdjägaren Buzz Lightyear i Toy Story-filmerna. Men spolar man tillbaka bandet ännu längre gjorde du rösten till både Splinter och Baxter Stockman i TMNT, du var Shaggy i Scooby-Doo och Den Maskerade Rosen i Sailor Moon. Jag kan rabbla hur länge som helst. Vilken av alla tecknade karaktärer du röstsatt genom åren ligger dig lite extra varmt om hjärtat?
Oj, du har bra koll! Det är inget snack om saken, det är Buzz Lightyear i Toy Story! Den rösten gjorde våren 1995 första gången – och senast nu i somras. Det är alltså 24 år! Jag tyckte nästan att Disney/Pixar skulle ha uppmärksammat det, men det var de inte så intresserade av. Jag kan ändå tycka det är lite halvtungt att ha gjort samma karaktär så länge, jag vet inte om det finns någon i Sverige som gjort något motsvarande. Finns ju exempel på dubbningar som gjordes för 30-40 år sedan, Djungelboken tillexempel, som fortfarande snurrar. Men i mitt fall är det ju hela tiden samma röst som har gjort nya filmer! Jag vet inte ens om det finns fyra filmer av någon annan tecknad eller animerad historia – så jag är jättestolt över den.
Sen är det ju väldigt kul med personer som dig tillexempel, och Sailor Moon-gänget som har varit på mig och tycker det här har varit kul och har en plats i sina hjärtan för dessa serier. Jag tycker det är skitkul! Du vet, jag har ju så otroligt mycket karaktärer – jag tror jag har dubbat över 5 000 timmar totalt av olika serier – så det är klart att det är jätterörande när folk hör av sig
Hur skulle du beskriva de största skillnaderna mellan att röstsätta He-Man 1983 och att göra Buzz Lightyear i Toy Story 4 2019? Finns det både positiva och negativa skillnader?
Ja, framförallt är det ju tekniken. Tekniken är ju mycket mer exakt. Det var svårare, och mycket sämre översättningar på 80-talet. Idag är det mycket bättre översättningar och det går mycket snabbare. Men samtidigt så, som med allt annat, så finns det nått charmigt med det gamla analoga. Lite som att lyssna på gamla vinylplattor innan CDn kom. Det var mer hands on på det gamla 80-talet när man dubbade He-Man, idag är det lätt att det blir lite artificiellt. Så det finns både positiva och negativa grejer, så är det med utveckling.
Nästan 40 år har gått sedan du var He-Man och fajtades mot Skeletor – har du fått några reaktioner från fans sedan dess?
Näe! Inte mer än att du har hört av dig. Andra har ju hört av sig, när det gäller andra serier och karaktärer däremot. Det kommer förfrågningar sisådär var tredje år. Jag blev inbjuden till nån konferens i Kalmar för två år sedan, lite såna grejer kommer ibland.
Däremot brukar Astrid Lindgrens barnsjukhus höra av sig ibland, de har mitt nummer. Det kan handla om tillexempel svårt sjuka barn, cancersjuka barn. Då brukar sjukhuset ringa upp mig så får jag ringa tillbaka som Buzz Lightyear och gratta på födelsedagen ”Ha den äran, Erik! Du vet att du är en spaceranger!”. Det brukar vara mycket uppskattat, barnen tycker det är jättekul att Buzz ringer och grattar dem på födelsedagen.
De svenskdubbade avsnitten av He-Man fick ju aldrig någon dvd-release, kvar till eftervärlden fanns bara risiga gamla vhs-kassetter. Fram tills helt nyligen. SMOC tog tag i projektet att restaurera och putsa till alla gamla svenska He-Manavsnitt och ge dem nytt liv på Youtube. Till dags dato har flera av avsnitten fått nästan tiotusen visningar, och det ökar hela tiden. Det säger kanske en del om karaktärernas livskraft. Hade du kunnat föreställa dig att intresset skulle hållas levande så länge?
Det stämmer, det blev aldrig någon dvd-release, jag har sett ert arbete på Youtube. Men jag hade aldrig kunnat föreställa mig att det skulle bli så populärt! Men det är ju klassiker, och det har bara funnits de här gamla versionerna tidigare. Så jag förstår att den lyskraften finns där. Jag är jätterörd över ert arbete!
2020 ska vara året när He-Man gör sin ordentliga comeback. Inte mindre än TVÅ nya serier släpps på Netflix, och en helt ny linje leksaker ska prånglas ut i leksaksbutikerna. Hur ser oddsen ut för att vi får höra Fredrik Dolk som He-Man i en svenskdubbat version?
Ingen aning! Jag har inte fått någon förfrågan! Jag tror faktiskt helt ärligt inte att de vet att det är jag som gör originalrösten? Men, jag kanske har blivit lite för gammal idag? De vill nog ha en lite yngre röst, jag är ju snart 60 år.
Jag måste såklart fråga – kan du fortfarande göra He-Man och Prins Adams röst på beställning?
Näe, den är svår! Jag måste nog titta på serien igen isåfall. Det är så med alla mina gamla röster, jag kommer aldrig ihåg hur de låter. Men så fort jag ser dem på bild, så klingar de till. Så skulle jag få sitta med några avsnitt och se spela in så skulle jag säkert kunna göra det.
Det var länge sen, men hade du någon favoritkaraktär i serien?
Nä, jag kommer inte ihåg tyvärr!
Vad pysslar Fredrik Dolk med idag?
Jag håller på både teater och film. Jag har gjort massa långfilmer, över 70 stycken. Det har varit alltifrån Johan Falk-filmerna till tv-serien Inre Cirkeln. Sen spelar jag ju teater, både på stadsteatrar och rena musikaler. Nu i sommar skulle jag ha gjort en av huvudrollerna Pang i Bygget tillsammans med Eva Rydberg på Fredriksdalsteatern, men tyvärr är ju allt inställt på grund av coronapandemin. Om ett år hoppas jag kunna spela in en annan tv-serie jag har jobbat med, när det här förhoppningsvis blåst förbi.
Sen jobbar jag en del med ledarskap, management och kommunikation vid sidan av allt det här.
Återigen, supertack för du ville ställa upp och byta ett par ord! Har du några avslutande ord till SMOCs medlemmar och alla He-Manfans där ute?
Det gör jag självklart! Ja, några avslutande ord ska du få. Det får bli den gamla klassiska Buzz Lightyearrepliken, ”till oändligheten – och vidare!”.
Tack så mycket för ert engagemang, och lycka till. Hör gärna av dig igen om det är något du undrar över! Stor kram på er alla!
Se alla Fredriks avsnitt som He-Man på SMOC:s Youtubekanal, för att göra allt lite knepigare hade flera av avsnitten annorlunda titlar på omslagen – här kommer en komplett länklista;
Maskinernas Dag / Maskinernas Tidevarv
Schackspelaren / Spelens Härskare
Den Finaste Gåvan / Den Sällsynta Gåvan
Bokmysteriet / Böckernas Mysterium
Trollkvinnans Ursprung / Ödesgudinnans Historia
